Historiska museet
 
 
 

Katarina, Birgittas dotter

Av alla Birgittas åtta barn vet vi mest om hennes dotter Katarina. Att vi vet så mycket om henne beror på att det skrevs en biografi vid Vadstena kloster över Katarina i början av 1400-talet.

Katarinaskulptur från By kyrka i Dalarna, inventarienr: 18235:12. Foto: Lennart Karlsson
Katarinaskulptur från By kyrka i Dalarna,
inventarienr: 18235:12.
Foto: Lennart Karlsson
Biografin bygger på muntligt bevarade minnen av Katarina. Men det fanns också munkar och nunnor i klostret som hade personliga minnen av Katarina. Katarina var 41 år gammal då hennes mamma dog. Själv skulle hon dö bara 8 år senare, 1381. Hur var det att ha en mamma som var så känd som Birgitta? Att alltid gå steget bakom henne? Är det Katarinas eget val att ge upp sitt liv för att följa med Birgitta till Rom? Hade de en bra relation, eller skymdes den av Birgittas religiösa arbete? Man kan ana att Katarina tidigt hamnade i kläm mellan Birgittas och Ulfs olika viljor och livsstilar. Birgitta skickade sin sjuåriga dotter till Riseberga kloster för utbildning. Ulf tog henne därifrån och gifte bort henne mot Birgittas vilja sex år senare. Kanske var det viktigt för Birgitta att kämpa för möjligheten att hennes döttrar fick bli nunnor, det hon själv önskat, men aldrig fick? Kanske var det så viktigt att det överskuggade Katarinas egen vilja?

Katarina och Birgitta i Rom

När Birgitta reste till Rom följde Katarina med, där väntade de tillsammans ungefär 20 år innan de fick påvens tillstånd att grunda den nya klosterorden i Vadstena. Under tiden levde de ett religiöst liv och hjälpte sjuka och fattiga människor. Katarina fick aldrig återse sin man igen, han dog några år efter Birgittas och Katarinas ankomst till Rom. Efter sin mammas död återvände Katarina till i Rom igen och arbetade målmedvetet på helgonförklaringen. Katarina blev själv känd och flera under och mirakler tillskrevs henne.  

Klostret i Vadstena

Vadstena klosterkyrka från öster, Östergötland, Vadstena socken. Foto: Bengt A Lundberg/RAÄ
Vadstena klosterkyrka från öster,
Östergötland, Vadstena socken.
Foto: Bengt A Lundberg/RAÄ
Katarina fullföljde sin mammas önskan kring det stora klosterbygget i Vadstena. Hon blev också klostrets första abbedissa. Vadstena kloster invigdes 1384. Det var ett dubbelkloster för både munkar och nunnor, med gemensam kyrka och åtskilda boningshus. Birgitta hade själv bestämt hur klostret skulle se ut och vara organiserat. Nunnedräkten i Vadstena var grå med vitt dok, svart slöja och vit krona med fem röda prickar som symboliserar de fem sår som Jesus fick efter att ha blivit korsfäst.

Katarinas kropp lades ner tillsammans med sin mammas kvarlevor i relikskrinet i Vadstena i augusti 1489, nästan hundra år efter hennes död. Reliker är kvarlevor av heliga personers kroppar eller tillhörigheter. Idag bevaras relikskrinet i Vadstena klosterkyrka.

 
 

Läs mer på historiska.se

 
 
Share |
uiqt|wBqvnwHpq{|wzq{si5{muiqt|wBqvnwHpq{|wzq{si5{mqvnwHpq{|wzq{si5{m