Individ och kollektiv
Kyrkan innebar en stor gemenskap och trygghet som människorna kunde samlas kring. Men den kristna religionen byggde också på att människor stillsamt skulle acceptera livets alla motgångar utan protester och ifrågasättanden.
I det medeltida samhället var det också stor skillnad mellan olika människor beroende på vem man vad släkt med och hur mycket pengar och jord man ägde. Sociala koder och olika lagar gjorde vanliga människors handlingsutrymme ganska begränsat.
Att leva av andra
Schackpjäs i form av biskopsfigur i horn.
Från Vadstena, Östergötland.
inventarienr: 28012.Det medeltida samhället var strikt uppdelat i olika grupper. Både kyrkan, kungen och olika stormän bestämde på olika sätt över vanliga människor. Det var bönderna och borgarna (köpmän och hantverkare som levde i städerna), som var tvungna att betala skatt. År 1280 bestämde kungen att en storman kunde bli befriad (frälst) från skatt om han ställde upp i krig med rustning, stridshäst och egna soldater. En sådan storman kunde bli dubbad till riddare av kungen och levde på arrendet (hyra) från bönder på sina ägor. Prästerskapet var också befriade från att betala skatt till kungen och hade rätt att kräva in skatt till den lokala kyrkan.
Andra klassens medborgare
Träfat från Alvastra kloster. Västra Tollstad
socken, Östergötland, inventarienr: 23401.Men många människor tillhörde varken stormän, präster, borgare eller bönder. Det rörde sig om en underklass av tjänstefolk i staden och på landet, spelmän vid kungens hov, lekbröder vid klostren, gamlingar utan familj, tiggare med flera. De flesta av dessa var tjänstefolk på bondgårdar, på stormännens och kungens storgårdar och vid klostren. I början av medeltiden fanns dessutom fortfarande trälar i tjänst på stormännens gårdar. Men inga svenska bönder var livegna, alltså ägda av en i frälset och inte fria att flytta från sin gård. Det var däremot vanligt i resten av Europa.
I familjen
Under medeltiden var det mannen som var familjens överhuvud. Han bestämde över sin hustru och sina barn på ett sätt som för oss idag känns helt främmande. Men man måste komma ihåg att det samhälle man levde i var helt annorlunda än vårt.
Adam gräver och Eva spinner. Målning från
gamla Södra Råda kyrka i Värmland.
Foto: Lennart KarlssonKvinnan var i lagen helt underställd mannen. När en kvinna skulle gifta sig måste hennes far, bror eller annan manlig släkting godkänna hennes giftermål. Men trots att kvinnan på många sätt var mycket beroende av och underställd männen i sin omgivning, var mannen och kvinnan i ett giftermål ömsesidigt beroende av varandra på många olika sätt.
Även om kvinnan och mannen hade olika funktioner i arbetet som utfördes, vare sig det var på landet eller i staden, arbetade de mycket tillsammans. På gården behövdes alla, både kvinnan, mannen som barnen. Kvinnan hade hand om hemmet och de små barnen. Hon hade också huvudansvaret för djuren och mjölkningen liksom att spinna, väva och sy kläder. Mannen skötte sysslorna ute på marken, han sådde och plöjde. Gemensamt arbetade hela familjen med höskörd och sädesskörd. Barnen fick tidigt vara med och hjälpa till. Om mannen dog kunde det hända att hustrun ensam tog över ansvaret för gården och drev den vidare tillsammans med de större barnen.
Även i familjen i staden var kvinnan och mannen beroende av varandra. Man hjälptes åt i verkstaden och med försäljningen av varor, ofta utförde kvinnan en del av arbetsuppgifterna. Om mannen dog kunde kvinnan ta över om hon var väl förtrogen med och insatt i de olika arbetsuppgifterna. På så sätt kunde hon få ökat ansvar, förutsatt att hon inte gifte om sig förstås.
- Denna sida uppdaterades: 31 januari 2007
- Ansvarig person: Webbansvarig
- Lämna synpunkter på artikeln
