Äldre bronsålder
Tiden mellan 1700 och 1100 f Kr kallas för äldre bronsåldern.
Man har hittat riktigt gamla bronsföremål i Skandinavien.
De tillverkades i sydöstra Centraleuropa.
Där framställde de metall tidigare än 2000 f Kr.
Kultföremål från Balkåkra i Skåne
Hästfigur från Helsingborg i Skåne
Kortsvärd i brons från Segerstad i
Västergötland Vi vet inte hur de föremålen kom hit.
Men det handlar säkert om ett utbyte av gåvor.
Nordborna hade till exempel bärnsten att byta med.
Man har hittat bärnsten i grekiska gravar från den här tiden.
Att ge för att få
På bronsåldern fanns det nog inga handelsmän i Norden.
Att ge gåvor handlade inte om ekonomisk vinning.
Snarare skapade människorna ett kontaktnät mellan olika områden.
Bronsföremålen blev symboler för makt.
De gav sina ägare prestige och socialt anseende.
Bronsålderns bildvärld
Nära vatten eller våtmark hittar man ofta hällristningar.
De är också en viktig källa till kunskap om bronsåldern.
På hällristningarna finns saker som var nya då:
Till exempel hjulet, och hästen som dragdjur.
Hjulet var inte bara en praktisk sak.
Det hade troligen en symbolisk betydelse.
Kanske symboliserade hjulet solen.
Möten med det främmande
Det finns också vapen och skepp
på hällristningar från bronsåldern.
Vapnen liknar de bronsvapen som man har hittat.
Arkeologerna vet hur gamla bronsvapnen är.
Därför kan de säga ungefär när ristningarna gjordes.
Bilderna av skepp har tolkats på många olika sätt.
Människorna reste längs med vattenlederna.
Men man har inte hittat några av de båtar de använde.
Bilderna skulle kunna tolkas som en vilja
att få kontakt med främmande människor.
En annan teori är att skeppen var religiösa symboler.
De skulle bära människor upp mot solen efter döden.
Rösen och högar; ett ojämlikt samhälle?
Äldre bronsålderns högar och rösen präglar landskapet än idag.
Sådana gravar började byggas cirka 1500 f Kr i Skandinavien.
Högarna finns mest i dagens Skåne och Halland.
Rösena finns ända upp till Norrlandskusten.
Både rösen och högar har troligen haft en ring av stenar runt om.
Gravarna är täckta av sten eller torv.
Under det täckande höljet finns komplicerade konstruktioner.
Själva graven består ofta av en stenkista.
Den har kanske innehållit en träkista.
Ibland finns det flera gravar i kanterna av högen eller röset.
Kiviksgraven, Simrishamn, Skåne
Foto: Bengt A Lundberg /RAÄ
Arkeologerna är inte alltid överens.
Hur ska man tolka bronsålderns storhögar och rösen?
Somliga tror att de är gravplatser för samhällets ledarfamiljer.
En annan teori är att det är graven i sig som är viktig.
Det var arbetsamt att bygga en storhög eller ett röse.
Många behövde hjälpa till under lång tid.
Man behövde mycket byggnadsmaterial.
Gravmonumenten blev landmärken landskapet.
De visade vad de som bodde i trakten hade skapat.
Den lilla människan
Tisselskog, Dalsland.
Foto: Bengt A Lundberg /RAÄ
Bronsåldern framstår som full av kult och ritual.
Ändå levde de flesta människor ett vanligt liv.
I söder försörjde de sig mest på boskapsskötsel och åkerbruk.
I norr levde de av boskapsskötsel, jakt och fiske.
Allt större ytor som förr varit skog blev nu öppet landskap.
På bilden ser du ristade fotavtryck på en berghäll i Dalsland.
Kanske var fötterna på hällristningarna bilder av människor.
Andra tolkningar är att de symboliserar en gud.
Den guden kanske bara fick antydas genom bilder av fotavtryck.
Gå vidare till yngre bronsåldern »
- Denna sida uppdaterades: 17 april 2007
- Ansvarig person: Webbansvarig
- Lämna synpunkter på artikeln
