Yngre järnålder
Yngre järnåldern i Skandinavien är mellan 550 och 1050 e Kr.
Man räknar med två underperioder:
vendeltid 550–800 e Kr.
vikingatid 800–1050 e Kr.
För många signalerar tidsperioden makt på olika sätt.
De talar om rikemansgårdar, krigargravar och Svea rikes vagga.
Därför kan det vara svårt att närma sig den vanliga människans liv.
Vendeltid

Detalj av tveeggat svärd av järn och
brons från båtgravfält i UppsalaVendeltiden har fått sitt namn efter Vendels socken i Uppland.
I övriga världen har samma tidsperiod andra namn.
I Vendel har man hittat flera enastående gravar.
De är anlagda från 500-talets slut och framåt.
Minst tolv av Vendels stormän begravdes på samma gravfält.
De lades i långa träbåtar, utan att först brännas på bål.
Den döde omgavs av dyrbara och exklusiva föremål.
Det var vapen, rustningsdelar och offrade djur.
De tolv gravarna är anlagda under en period på flera hundra år.
Det tyder på att makten gått i arv i många generationer.
Båtgravar för kvinnor
Liknande båtgravfält finns på flera ställen.
Fältet i Valsgärde strax utanför Gamla Uppsala är känt.
Vid Tuna i Badelunda i Västmanland finns också ett båtgravfält.
Där är det kvinnor som begravts i båtar med praktfulla gravgåvor.
I Uppland ligger resterna av handelsplatsen Helgö.
I samma landskap ligger också Gamla Uppsala.
Där förekom omfattande offer och kultutövande
under en stor del av järnåldern.
Det lilla livet

Kvinnoavbildningar i silver från vikingatid.
Forskningen fokuserar mycket på makt och eliter.
Därför är det svårt att förstå hur vardagen tedde sig för det stora flertalet människor.
Det är också lätt att tro att kvinnorna var utan makt,
och att de var helt beroende av sina män.
Arkeologerna menar att kvinnorna var närmare den privata sfären.
Männen var däremot kopplade till en mer offentlig sfär.
Men den privata sfären var viktig under yngre järnålder.
Familjekretsen och det lokala vägde tungt i samhället.
Därför var kvinnornas roll i hemmet och på gården betydelsefull.
Kvinnan hade makt över hushållet.
Det visas av att man ofta hittat nycklar bland gravgåvorna.
Andra gravar tyder på att kvinnor har ägt gårdar och gods.
Då var det alltså hon som härskade över mark, byggnader.
Hon bestämde över underlydande och trälar.
Vikingatid

Korsformiga hängen från Birka i Uppland.
År 793 attackerade en skandinavisk sjöflotta klostret Lindisfarne på Englands östkust.
Den händelsen markerar början av den period
inom skandinavisk järnålder som kallas vikingatiden.
Attacken följdes av liknande räder runt hela kontinenten.
Det förekom även regelrätta kolonisationsförsök
och helt fredliga handelsresor.
Tillsammans brukar dessa olika färder kallas vikingatåg.
Vi vet inte vad ordet viking ursprungligen betyder.
Det kan komma av en särskild angreppstaktik.
Man använde särskilt flatbottnade skepp
som kunde gå i land i grunda vikar.
Helt klart är att vikingar inte var någon folkgrupp.
Ordet betydde troligen pirater eller plundrare.
Under 800-talet blev jordbruket ännu viktigare.
Vid vikingatidens slut börjar städer bildas i Norden.
Det fortsatte sedan under hela medeltiden.
Jordbruket expanderar även i Norrland,
särskilt i de delar som dessutom var rika på järnfyndigheter.
Gå vidare till medeltiden »
- Denna sida uppdaterades: 17 april 2007
- Ansvarig person: Webbansvarig
- Lämna synpunkter på artikeln