Tidig medeltid och senmedeltid

Skriv ut

Övergången mellan järnåldern och medeltiden kom inte plötsligt.
Det fanns kristna vikingar redan på 900-talet.
I vissa områden levde asatron kvar långt in på 1200-talet.
Två saker är typiska för den tidiga medeltiden:
Kungamaktens och kristendomens tillväxt.

Under 1000- och 1100-talet var det främst de högre klasserna
som var intresserade av den nya tron.
Staten och kyrkan samarbetade nära.
Varje ny kung som kröntes skulle välsignas av en ärkebiskop.
Men de första kyrkobyggnaderna var privata.

Gamla Uppsala

Gamla Uppsala, Pål-Nils Nilsson
Gamla Uppsala.
Foto: Pål-Nils Nilsson/RAÄGGamla Uppsala var en centralpunkt under järnåldern.
Här byggdes bland annat Uppsala högar.
De tre stora gravhögarna anlades mellan 475 och 550.
Platsen var ett religiöst centrum före kristendomens införande.

Gamla Uppsala blev 1164 säte för ärkebiskopen och en kristen kyrka byggdes.
Kyrkan byggdes möjligen över ett äldre hednatempel.
Adam av Bremen skriver nämligen omkring 1070 om ett tempel på platsen.
Det har dock inte kunnat bevisas arkeologiskt.

Medeltidens städer

År 1300 fanns ungefär tjugo städer i kungariket Sverige.
De flesta hade vuxit fram under 1200-talet.
Visby, Kalmar och Stockholm var troligen de enda städerna som hade fler än tusen invånare.

Städerna var administrativa centrum för staten och kyrkan,
men framförallt en plats för utbyte av varor.
Järn, koppar, skinn och trä exporterades.
Kläder, salt, vin och lyxartiklar importerades.
Altarskåp från Vårsberg socken, Östergötland
Altarskåp från Östergötland
Staden styrdes av fogde, borgmästare och råd.
De ansvarade för att folk lydde lagar och regler och att de använde korrekta mått, vikter och mynt.
Fogden var kungens ombud i staden.
Rådet däremot bestod av sådana som ägde mark i staden.
Borgmästarna var oftast en av rådsmännen.

Kungen ville locka handelsmän och hantverkare till städerna.
Han erbjöd dem privilegier (förmånliga rättigheter).
Många tyskar utnyttjade dessa privilegier.
I vissa av de svenska städerna var det i praktiken den tyska handelsorganisationen Hansan som styrde.

De första universiteten

I slutet av 1400-talet kom två nyheter till Sverige:
Det var boktryckarkonsten och universiteten.
De kom att förändra hur kunskap spreds.
Sedan 1100-talet hade svenskar rest söderut för att studera.
Det var stormän och folk från kyrkan.

De första europeiska universiteten låg i Bologna, Paris och Oxford.
Alla dessa sköttes av kyrkan.
Det var huvudsakligen teologi och filosofi som lärdes ut.
Med påvens godkännande grundades år 1477 Uppsala universitet.
Det var Skandinaviens första läroanstalt för högre utbildning.
Där undervisade man i filosofi, juridik och teologi.
Lärarna hade själva studerat utomlands.

Tryckt skrift

Handskrift från Vallentuna kyrka i Uppland.

Den första tryckpressen kom till Sverige 1483.
Den första bok som trycktes här var en fabelsamling.
Tryck med utskurna träplattor var känd i Östasien redan före år 0.
Men metoden förfinades i Europa under 1100-talet.

Omkring år 1440 skapade tysken Johann Gutenberg den teknik som möjliggjorde det första maskinella boktrycket.
Genom boktryckarkonsten kunde idéer och kunskap spridas snabbt.
Men det skulle dröja många hundra år
innan böcker fanns i varje svenskt hem.