Historiska museet
 
 
 

Äldre stenålder

Det blev långsamt varmare i Skandinavien.
För cirka 9 000 år sedan var istäcket helt borta.
Det började växa stora skogar över de kala vidderna. 
Människorna spred sig norrut,
och snart fanns det boplatser över hela Skandinavien.

Tångespets av flinta från Stenkyrka socken i Bohuslän, inventarienr: 14821:117.
Tångespets av flinta från Bohuslän.
Det var inte trångt att leva här under stenåldern.
I det område som i dag är Sverige fanns bara några tusen människor.
Det fanns gott om mat för alla,
och det blev sällan bråk mellan olika grupper.

Somliga grupper bodde på olika platser under olika årstider.
På sommaren bodde de vid kusten.
Där fiskade de och jagade säl.
På vintern flyttade de mot inlandet och jagade älg.
Men det fanns också folk som bodde på samma ställe hela tiden,
särskilt vid kusten.

Familjen och stammen

Människorna på stenåldern levde i små grupper.
Det fanns inga speciella yrken.
Man gjorde saker tillsammans.
Arkeologerna har hittat jaktvapen även i kvinnogravar.
Det är troligt att alla vuxna hjälptes åt med att jaga och samla mat,
och att de små barnen, och de äldre, blev kvar hemma.

Man tror att de små familjegrupperna var del av en större stam.
Stammen kunde ibland samlas på särskilda platser.
Det var kanske vid sommarsolståndet,
eller vid begravningar och andra högtider.
Då kunde de byta föremål med varandra.
De kunde prata och umgås och få nya idéer.
De kunde kanske också möta en partner.

Tro och religion

Man vet inte hur religionen var på stenåldern.
Det finns bilder av älg och björn,
som stenålderns människor ristat i släta berghällar.
Sådana bilder kallas hällristningar.
Kanske var djuren de ristade religiösa symboler
för ett liv som fanns bortom den vanliga världen. 

Kanske fanns det människor som stod i kontakt med andarna.
De som har kontakt med andar kallas shamaner.
Folket på stenåldern trodde nog på ett liv efter döden,
för de döda fick saker med sig i sina gravar.
De fick smycken, vapen och offrade djur.

Ett jämlikt samhälle?

Människorna som levde under äldre stenåldern flyttade ofta.
Då var det lättare om man inte ägde så mycket,
och inte hade så mycket att bära.
Dessutom fanns det ett socialt tryck i gruppen.
Människorna kände sig tvugna att dela med sig av allt.

Det verkar inte ha funnits speciella ledare.
Arkeologerna tror att det är därför gravarna är ganska lika. 
Inga gravar innehåller finare gåvor än andra.
Det finns folk idag som lever på ett liknande sätt,
som folket på stenåldern.
Om man ser hur de gör
kan man få en uppfattning om hur det var på stenåldern.

Landet förändras

Keramikkärl från den senmesolitiska boplatsen Soldattorpet vid Järavallen i Limhamn, Hyllie socken i Skåne, inventarienr: 11461.
Keramikkärl från boplatsen Soldattorpet
vid Järavallen i Limhamn, Hyllie 
I slutet av äldre stenåldern förändrades

klimatet igen.
Det blev varmare än vad det är idag.
Människorna blev fler och fler, och många var bofasta.
Man började använda nya redskap till jakt och fiske.
Samhällena blev mer organiserade.

Människorna som bodde i Europa hade kontakt med varandra.
För ungefär 7 000 år sedan började folk i Skandinavien att använda lerkärl.
Lerkärlen användes för att laga mat och förvara mat.
Den idén kom från människor som bodde längre söderut i Europa.
Därifrån kom troligen också idén att odla jorden och hålla boskap.
Jordbruk och boskapsskötsel blev vanligare under nästa period, den yngre stenåldern.

Gå vidare till yngre stenåldern »

 
 

lÄS MER PÅ HISTORISKA.SE

 
 
Share |

 
uiqt|wBqvnwHpq{|wzq{si5{muiqt|wBqvnwHpq{|wzq{si5{mqvnwHpq{|wzq{si5{m