Kvarlevor kan lämnas till Samemuseum
Historiska museet i Stockholm är öppet för att mänskliga kvarlevor med förmodat samiskt ursprung som finns i museets samlingar kan förvaras vid en annan museiinstitution, till exempel Àjtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum. Samtidigt rekommenderar museet återbegravning av en samisk mänsklig kvarleva. Det framgår av en skrivelse som museet skickade till Sametinget på onsdagen.
Historiska museet har kommit fram till att de samiska kvarlevor som förvaras i samlingarna kan lånas ut till eller deponeras på ett annat museum i Sverige, men att de bör kvarstå i statlig ägo. Med ett undantag: det handlar om ett kranium från Lycksele socken i Västerbotten, sannolikt från 1800-talets mitt. Kraniet tros ha varit ett så kallat medicinskt preparat, som har använts i studie- och utbildningssyfte. Museet bedömer att det som sådant inte hör hemma i samlingarna.
– Vi rekommenderar att kraniet överlämnas till Sametinget, som får ansvara för att det begravs på lämpligt sätt, säger museichef Lars Amréus. Det finns ett betydande etiskt och symboliskt värde i att det överlämnas till den samiska befolkningen.
I februari 2007 begärde Sametinget att mänskliga kvarlevor av samiskt ursprung som förvaras i statliga museisamlingar ska överlåtas till Sametinget för att återbegravas. På Historiska museet finns ett 40-tal kvarlevor som kan tolkas som samiska. Majoriteten av dessa kommer från äldre arkeologiska utgrävningar av gravfält i Norrlands inland och är daterade från vikingatid till medeltid (900–1540-talen e Kr.).
– Skälet till att bevara mänskliga kvarlevor i museers samlingar är att de är viktiga källor till kunskap om historien, säger museichef Lars Amréus. Med hjälp av dessa kan vi få kunskap om norra Sveriges historia. Om människors levnadsvillkor, beteenden, sjukdomar, matvanor och livslängd. Men också om klimat, rörlighet och migration.
I samlingen finns även kvarlevor som 1997 donerades från Uppsala universitet. De kommer från arkeologiska undersökningar av en ödekyrkogård i Rounala i Kiruna kommun och är preliminärt daterade till medeltiden (1050–1523 e Kr.). Den höga åldern på kvarlevorna gör att arkeologer inte säkert kan fastställa att de är samiska. I Historiska museets samlingar finns inga kvarlevor efter kända, namngivna personer med samisk identitet.
 |  |
Sametingets ordförande, Lars-Anders Baer, möter museichef, Lars Amréus för att diskutera samiska kvarlevor i museets samlingar.
Foto: Andreas Hamrin/SHM
Storlek: 46x31 cm i 200/dpi
Nedladdning av högupplöst bild här » | Sametingets ordförande, Lars-Anders Baer, möter museichef, Lars Amréus för att diskutera samiska kvarlevor i museets samlingar.
Foto: Andreas Hamrin/SHM
Storlek: 22x33 cm i 200/dpi
Nedladdning av högupplöst bild här » |
- Denna sida uppdaterades: 19 februari 2009
- Ansvarig person: Webbansvarig
- Lämna synpunkter på artikeln
