Hällristningsstenen från Klinta
Hällristningsstenen från Klinta förekommer i avsnitt två i TV4:s tv-serie Sveriges Historia.
Kanske har den över en meter långa stenen stått rest på en gravhög, synlig för alla som gått förbi. Bildernas budskap på stenen har varit välkända för den tidens människor. För oss, över 3000 år senare, är de en gåta.
Klintastenen är över en meter lång och den låg nära en förstörd gravhög
som en gång hade varit nära 18 meter i diameter när den upptäcktes.
Klintastenen finns att se i utställningen Forntider. Hällristningsstenen från Klinta i Smedby på Öland hittades av hemmansägaren Emil Andersson en augustidag år 1916 när han grävde i trädgårdslandet. Den låg nära en förstörd gravhög, begravningsplats för minst två människor. Ursprungligen hade graven varit 18 meter i diameter.
Skepp med bestättning
På stenen finns ett skepp inristat med besättning. Sju stycken har de varit, ritade som streck med punkter överst. Under finns tre djur och över skeppet ytterligare ett.
Solen och älvkvarnar
Cirkelfiguren högst upp på stenen kan tolkas som en sol, omgiven av små inhuggna gropar. Andra delar av stenen är översållad av likadana små gropar. De kallas skålgropar eller älvkvarnar i folktraditionen. Skålgropar är den vanligaste formen av hällristning i Sverige.
Ristningarna hotas av föroreningar
Hällristningarna tillhör de fornlämningar som kan ta skada av föroreningar och miljöhot i framtiden. Sten påverkas långsamt av naturliga processer, men föroreningar, försurning och människors slitage bidrar också till att stenen vittrar ytterligare. Stenytorna blir porösa, vatten tränger in och det leder till frostsprängning.
Text: Inga Ullén
- Denna sida uppdaterades: 10 maj 2011
- Ansvarig person: Webbansvarig
- Lämna synpunkter på artikeln
